7 år.

Väldigt sent inlägg men bättre sent än aldrig ;) haha!
Idag, den 24e oktober 2013 har jag och Billy varit tillsammans i 7 år!!
Det är en väldigt lång tid, och man kan säga att vi känner varandra in och utan till. Vi har byggt upp en trygghet tillsammans, litar på varandra, skaffat oss ett hem (några gånger då vi flyttat) förlovat oss, gift oss och nu för snart 1 år sen fick vi en underbar dotter. Det har varit en lång väg med mycket gråt, skratt, bråk, härliga stunder, dåliga stunder, saker som har gjort att vi glidit isär men ändå hittat tillbaka till varandra..
 
Vi har verkligen jobbat på vårt förhållande vissa gånger, och ibland har jag känt att detta funkar inte, men någonstans långt in där inne så känner man att det är rätt att det ska vara vi. Visst, det finns inga garantier för något, men vad jag kan säga är att jag älskar honom jätte mycket, han är en fin far till vår dotter, min familj älskar honom och har alltid gjort. Så det är skönt! 
 
Han är en underbar kille med ett otroligt fint hjärta. Och jag är så glad att ha hittat en så fin kille som i alla dessa år varit fantastisk mot mig och även mot min familj. Såna killar som Billy finns det inte många av och jag är glad att jag har hittat honom. Han är inte bara min man, utan en vän också. En person som jag kan dela allt med...
Det finns vissa saker som gör att han gör mig lite galen ibland, men han kan lätt charma mig och göra mig glad.
 
Ville bara skriva av mig lite om vad jag känner för honom och hur mycket han betyder för mig.
 
Och jag har även hittat detta på internet som jag tyckte var riktigt bra skrivit.
 
"Alla förhållanden följer samma mönster… I början är du förälskad. Du längtar efter telefonsamtalen, beröringen och du gillar din partners små egenheter. Att falla för din partner var inte svårt, nej, det var tvärtom en helt naturlig och spontan upplevelse. Du behövde inte GÖRA någonting. Det är därför man säger att man ”faller” för någon.
Människor som är förälskade säger ”jag föll som en fura” eller ”det sa bara klick”. Fundera på uttrycken. Det antyder att du bara stod där, utan att göra något, och så plötsligt hände något dig.
Att bli förälskad är en passiv och spontan upplevelse. Men efter ett par månader eller år tillsammans, falnar glöden. Det är ett naturligt mönster i ALLA förhållanden.
Sakta men säkert blir telefonsamtalen (om dom alls kommer) en källa till irritation, beröring är (när den väl sker) inte alltid välkommen och din partners egenheter är inte längre charmiga, dom driver dig till vansinne. Symptomen för det här stadiet varierar för varje förhållande, men du kommer att lägga märke till en dramatisk skillnad mellan det inledande stadiet när du var förälskad och det efterföljande stadiet som är betydligt tråkigare och stormigare.
Det är nu som du och/eller din partner kan börja fråga er ”’Är jag med rätt person?”. Och när du tänker tillbaks på den glödande kärlek ni en gång hade kanske du börjar längta efter att få uppleva det med någon annan. Det är nu förhållanden rasar samman.
Hemligheten med att lyckas i ett förhållande är inte att finna rätt person, det är att lära sig att älska den person man har hittat.
Människor skyller ofta sin olycka på sin partner och börjar söka efter bekräftelse och tillfredsställelse utanför förhållandet. Resultatet av sökandet kan se ut på många sätt.
Otrohet är det vanligaste. Men ibland gräver människor istället ner sig i arbete, en hobby, vänskap, överdrivet tevetittande eller missbruk av olika slag. Men lösningen ligger inte utanför förhållandet. Det ligger inom det.
Jag säger inte att du inte kan förälska dig i någon annan. Självklart kan du det och tillfälligt skulle det kännas bättre. Men några år senare skulle du vara tillbaks i samma situation.
Skälet till det är, och lyssna nu noga:
Hemligheten för att lyckas i ett förhållande är inte att hitta rätt person, det är att lära sig älska den person du har hittat.
Att bibehålla kärleken är inte en passiv eller spontan upplevelse. Du måste jobba på det, dagligen. Det kräver tid, ansträngning och energi. Viktigast av allt, det kräver vishet och förnuft. Du måste veta vad du ska göra för att få det att fungera, det finns inga genvägar.

Kärleken är INTE ett oförutsägbart mysterium som varken du eller din partner kan påverka utgången av. Precis som att fysikens lagar styr universum, finns det på samma sätt lagar för förhållanden. Om du vet hur du ska tillämpa dessa lagar är resultatet förutsägbart.
Kärlek är alltså ett ”beslut”, inte bara en känsla.
Kom ihåg: Du avgör inte själv vilka människor som kommer in i ditt liv. Däremot är det upp till dig att bestämma vem som får gå, vem som får stanna och vem du vägrar att släppa taget om!"


Kommentarer
Svärmor

Blir så glad o lycklig att läsa allt fint du skriver om min son.
Tydligen har jag gjort nåt bra eftersom jag är den som uppfostrat honom.
Ja min Billy är helt speciell. Han har alltid hjälpt mig mycket hemma när jag frågat o även utan att fråga.
Han har en väldigt speciell plats i mitt hjärta <3
Är oxå glad att han träffat dig o att han är så omtyckt av hela din familj. Han är verkligen en o familjen o jag hoppas det alltid kommer vara så.
Alla har problem ibland o nåt som är viktigt att komma ihåg är att prata om de problem som kommer fram o även acceptera att vi faktiskt är olika individer o inte är o tycker detsamma alltid.
Önskar er verkligen lycka till resten av ert liv <3
Kram svärmor

2013-10-25 @ 13:07:53


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0