Used to be.

Jag kommer ihåg för några år sen, te x det året jag träffade Billy (2006) att jag tyckte att kläder var det bästa jag visste, och ta en massa bilder, nu menar jag tusentals bilder på mig själv. Mitt studiebidrag gick enbart till kläder och pengarna tog slut samma dag, iallafall för det mesta.
Denna fas varade i flera år, och jag älskade att köpa nya kläder om jag skulle ut och festa. Och jag ÄLSKADE livet! Det var så himla kul, träffade nya vänner och hade alltid det så awesome!
När jag träffade Billy så hittade vi på en massa skoj, galna grejer också! Haha.. Ja ljuvliga minnen!
Det jag ville komma fram till var att det är så mycket som har förändrats! Det har snart gått 7år sen jag och Billy träffades. Men ibland kan det kännas som igår, fast att de andra stunderna känns det som en evighet, typ ett annat liv. Vilket man kan nästan säga att det är, för mitt liv har blivit helt annorlunda.
 
Mode och kläder hade plötsligt bytats ut mot intresse för möbler och heminredning.
Att bara vara jag och Billy har bytats ut mot att vi har blivit föräldrar till vår vackra dotter.
Från att ha hur många vänner som helst så har jag bara några få kvar.
Att fota enbart mig själv har bytats ut mot att ta en massa bilder på vår vackra dotter.
Fest har bytats ut mot hemma kvällar med min egna lilla familj och bara ha en massa mys.
Min snygga kropp har bytats ut mot lite extra kilo som händer när man är lite bekväm.
 
Och ja, mycket mer har förändrats! Och både jag och Billy kan inte sluta tänka ibland på hur livet var innan Bella kom, man hade inga direkt ansvar för ett annat liv, vi kunde bara tänka på oss själva, om vi var hungriga så åt vi och behövde aldrig mata någon annan, eller tänka på att någon annan behövde mat.. Så det är en stor omställning att få barn, och folk idag blir bara yngre och yngre när de skaffar barn och tror att det bara handlar om att de är söta och gulliga att se på, och att allt kommer bli så underbart. Men i själva verket, i verkligheten är det mer än så.. Det är ett jobb kan man säga.. Ett jobb som inte liknar något annat man har gjort tidigare, du har fått en liten människa att ta hand om, mata den, lära den att sitta, gå, prata, ge den en bra uppfostran och ge henne så mycket kärlek och värme att det inte går att beskriva.
För det kan vara svårt och kämpigt med ett barn, det är de ingen som säger emot. För så är det! Men det viktigaste utav allt är att det är SÅ värt det, att allt det kämpiga och jobbiga försvinner så fort vår lilla flicka ler mot oss, hon vet inte om det än men hon ger oss så mycket och får oss att växa ännu mer som person. Hon ger oss styrka, kärlek, värme och hon är en stor trygghet för oss som vi är för henne. Jag trodde aldrig att jag kunde älska en människa så mycket som jag älskar min Bella. Hon är en underbar unge som 95% är nöjd och glad. De andra procenten är precis som alla andra barn kan vara, lite griniga och inte helt belåtna och nöjda med allt. Det är då dem behöver lite extra kärlek och förståelse. :) Vi har en underbar dotter som förgyller både min och Billys vardag och hon skänker oss så mycket kärlek! Hon är helt klart det bästa vi har och hon betyder allt för oss. Och jag kommer i resten av mitt liv skydda henne, älska henne, ta hand om henne, ge henne trygghet, finnas där för att prata, ja ge henne allt! Och inget av det kommer någonsin bli för mycket. För jag kan helt enkelt inte få nog av henne. Ingen av oss kan. ♥
 
Är så glad för allt jag har åstadkommit, fast att det är en del kvar jag vill göra.
Men är så stolt över mig själv att jag har fött ett barn, att jag har klarat det och att jag får beröm på varje BVC besök då Bella ser så glad och frisk ut, och att hon växer så otroligt bra. Och att jag alltid har ringt och frågat så fort Bella skulle bete sig lite annorlunda eller något, för att se så allt har varit ok. För hon betyder allt för mig och jag vet att jag och Billy är otroligt bra föräldrar för både folk säger det och vi båda känner det själva.
Ja, kortfattat sagt, jag är så otroligt tacksam att både jag och Billy har fått en så underbar flicka! ♥
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0